söndag 22 mars 2015

Projekt - 8bitWar - Apokalyps


8bitWar är en spelserie skapad av Emil Zeilon varav detta är det andra spelet. Denna gång har undertecknat varit med och producerat ljud och musik - ett riktigt kul och intressant uppdrag.
     Att jobba med ljud i spel är speciellt då det ska fungera väl med det man ser och framförallt det man upplever. Till effekten till den fyrhuvade hydran ville jag t ex ha ett väsande och snappande ljud och samtidigt få med alla huvuden. Ett skelett ska låta som ben som knakar e t c. Det roliga med just Emils spel är att jag fick jobba mycket med synt-programmering för uppnå resultaten vilket är bland det roligaste som finns.
     Projekt av ett sånt här slag är kul mycket för att det handlar om att samarbeta med varandra och varandras kompetensområden. Det är otroligt peppande att bygga upp en helhet tillsammans där alla bitar spelar sin egna viktiga roll. Något nyttigt, förmodligen för oss båda, är just den arbetskommunikation vi blev allt bättre på under samarbetets gång.
    Ett otroligt kul projekt helt enkelt och jag hoppas att ni som testar spelet uppskattar alla involverade delar såsom animeringar, ljudeffekter, musik och spelkänsla. För er som inte har provat spelet än rekommenderar jag det varmt. Otroligt charmigt bygge som dessutom går att testa gratis hela första "världen".

Facebook: https://www.facebook.com/8bitWarGame
Twitter: https://twitter.com/8bitWar
Hemsida: http://emilzeilon.net/

måndag 16 mars 2015

Konsert: Forest Monster

Southside Pub, Stockholm
11 mars 2015

Musiker:
Sofia Ia Nystrand - sång, piano.
Alethe Hjuberger - sång.
Jakob Lindhagen - bas, såg, keyboard.
David Holmgren - trummor.

Jag har känt till Nystrands och Hjubergers projekt under en period och såg fram emot något slags ljudande resultat. Eftersom de inte har släppt något inspelat material var det mycket spännande att höra vad de överhuvudtaget gör musikaliskt. Så i sällskap med en man från norr och en man från söder begav jag mig till Soutside Pub denna afton för att ta reda på det. Det är värt att nämna att Forest Monster har gjort ett otroligt fint jobb visuellt och det hade redan innan imponerat på mig. Riktigt snygga foton som skapar mycket förväntningar.
     Så hur låter de? Är det bra? Åh ja, det är bra! Eftersom jag endast har mitt för tillfället mycket röriga huvud att tillgå och för att jag skriver det här på tok för lång tid efter konserten har jag svårt att vara konkret. Låt mig säga att jag blev jätteglad över att höra att de låter som de ser ut att göra. Svävig och dimmig pop i nära kontakt med naturen helt enkelt. Mycket effektfullt och det känns bra att de hanterar sången så bra som de gör.
     Recensionen må vara fåordig men märk mina ord - jag är spänd inför att höra det här hemma i vardagsrummet. Ser fram emot den kommande EP:n som jag också kan bekräfta är på väg.

Man från söder, man från norr, kvällens basist.

tisdag 10 mars 2015

Kurt Rosenwinkel - Star of Jupiter (2012)

För sig som gillar: gitarrdriven jazz, pedaleffekter, fantastisk timing.

Medverkande:
- Kurt Rosenwinkel – guitar and vocals
- Aaron Parks – piano
- Eric Revis – bass
- Justin Faulkner – drums

Kurt Rosenwinkel är en av de artister som verkligen har fått mig att uppskatta jazzens underbara värld. Som jag har nämnt någon gång förut beror det mycket på att gitarren är ett instrument jag är extremt bekväm med sedan tidigare, det blev en bra bro helt enkelt. Rosenwinkel har också utvecklat min uppfattning över vad det innebär att vara en skicklig gitarrist och vad instrumentet kan uttrycka. Kort sagt har han blivit en inflytelserik person i mitt musikaliska liv och det var t ex inte svårt att haka på live-spelningen på Fasching i juni (länk).
      Rosenwinkel är också väldigt engagerande att lyssna på av den anledningen att han blandar mycket stilar på sina skivor. Hans jazz är minst sagt modern och undertecknat faller lätt för den sorten. En bra start för många som känner sig nyfikna på jazz med gitarren i fokus.
     För dig som är bekant med genren är det här med golding inget nytt. Det innebär kort att man på ett tydligt sätt gnolar med musiken. Keith Jarrett är ett bra exempel på detta liksom svensken Esbjörn Svensson. Ofta låter det här rätt charmigt men samtidigt lite tokigt. Rosenwinkel har gjort det till en konst. Han använder det på ett mycket subtilt men alltid närvarande sätt i samförstånd med instrumentet på sätt som blandar sig så otroligt bra. Det här har alltid imponerat på mig och det är något han även gör bra live med mikrofon enbart för detta syfte. 
     Den här skivan, som snart är tre år gammal, är en av de som har börjat gro på mig rejält. Det är med stor entusiasm som jag lyssnar till varje ton han spelar då hans timing och frasering är helt otrolig. Hans gitarrton är också riktigt härlig och går väl ihop med mig. Allt flödar helt ansträngningsfritt och han är ett bra exempel på hur mycket effektpedaler fortfarande kräver ordentlig vana och kunskap i spelandet.
     Den här skivan finns inte på Spotify men det finns en del av hans andra album där. Många av dem är riktigt trevliga också och väl värda att rekommendera! Youtube har hur som helst en del av låtarna tillgängliga så det går att ta den vägen för att få en uppfattning om just det här verket. Jag avslutar det här inlägget med en personlig favorit från skivan: